När vi fick eget så tänkte jag att äntligen kan jag komma ifrån friterade pommes och bara äta det när vi hälsar på Mostafas familj. Men nej, vi fick en fritös i inflyttningspresent av dem! Samtidigt som det är djävulens verk är det också Guds mästerverk. Det är sjukt onyttigt men så gott. Jag som aldrig haft fritös innan blev beroende och helt galen i detta. Här hemma kommer vi inte göra det för ofta ändå, men idag när jag är lite sjuk och Mostafa kommer hem sent är det smidigt. Så nu ska jag mumsa med den lilla hunger jag har. Och alla ni som kommer komma hem till oss ska få äta detta :)