Jag höll på att köpa två nya kökshanddukar,
för att de var lite rött i dem och det skulle matcha fint i vårat
kök.
Jag höll på att köpa en ny klädsel till min karaff som jag fick
i studentpresent. Klädseln jag råkade bränna sönder. En ny
kostar 150kr. För en karaff som funkar perfekt utan klädsel.
För att det är snyggt och det skulle matcha.
Jag höll på att köpa saker som jag egentligen inte ens behöver,
för att det ska matcha och se snyggt ut. Men för vem? För gäster?
För oss? För vem ska det matcha?
Jag höll på att glömma bort mina värderingar, mina tankar och
mina medmänniskor. Är det inte rätt patetiskt att jag tänkte köpa
en klädsel till en karaff. En klädsel för 150kr. Till en karaff.
Hör ni hur det låter? När människor inte har mat för dagen, inte
har tak över huvudet och varje dag lever i oro.
Jag höll på att glömma vad jag lovade mig den dagen i Kenya,
när jag hjälpte till att dela ut mat till 1500barn.
Jag höll på att glömma vad jag kände och tänkte den dagen.
Jag höll på att glömma vad jag bestämt. Att ständigt
ifrågasätta min köp med frågan "Behöver jag verkligen
det här?". Jag kan lova att i många fall blir svaret nej.
Jag köpte en dator idag, för efter att ha försökt klara
sig utan så insåg jag att ska jag klara av utbildningen,
så måste jag ha en dator. Där blev svaret på frågan ja,
även om klumpen i magen inte riktigt försvann.
Jag höll på att börja tänka, "Jag ska köpa detta, bara
för att jag kan". För att jag råkar bo här och ha det bra.
Jag menar inte att man inte ska få köpa någonting, inte
heller att man aldrig ska få köpa något nytt eller något
dyrt. Det jag menar är att vi borde ifrågasätta om vi
verkligen är i behov av det vi tänker köpa.
Jag var inte i behov av en klädsel till en karaff eller till
nya kökshanddukar. Istället kan de pengarna läggas
på en resa till någon kär vän, till någon vi älskar och
som är viktig i ens liv. Istället kan vi lägga det på
en upplevelse med någon. Eller så kan vi lägga det
på en medmänniska i nöd.
Jag höll på - men jag gjorde det inte.
/Sandra
